Från A till O med Jenny

....jag är en grubblare. Jag är en person som har väldigt höga krav på mig själv, ibland så höga krav att jag inte orkar uppfylla dem utan bara ger upp istället. Var faktiskt så stressad av mina egna krav på gymnasiet att mina föräldrar gjorde en överenskommelse att de inte skulle fråga hur det gick i skolan utan bara berömma mig när jag sa hur det hade gått på ett prov eller liknande. De gånger de frågade om jag gjort läxan bröt jag ihop och skällde ut dem för det fattade dom väl att jag hade gjort läxan.

Åter till nutiden, jag vill planera mitt liv för när jag planerar så känner jag mig trygg och jag vet att allt ordnar sig. Men nu är det ju så i livet att man kan inte planera allt utan man får faktiskt ta dagen lite som den kommer. Jag tycker det är jättejobbigt och det har faktiskt gått så långt ibland att jag planerar hur jag skulle klara mig om jag blev uppsagd. Kan ju också påpeka att det finns inget som tyder på att jag ska bli uppsagd inom den närmsta tiden iheller men jag kan bara inte sluta planera och sluta orora mig.

Har någon här någon bra ide för hur man ska lära sig att ta dagen som den kommer och tagga ner lite??